Smuflan

Den 10 maj var jag och pojkarna ute och lekte, Balder små joggade framför mig och framför honom var en tennisboll. Helt plötsligt skriker han till och kommer till mig, han har gjort illa sig och vi åker ner till veterinären dagen efter! Han börjar halta med jag tror det var höger bakben, vi får åka hem med smärtstillande men han blir snabbt sämre så den 12 maj åker vi ner till veterinären igen som då säger att det nog är diskbråck och att Balder måste till strömsholms djursjukhus i västerås. Med dom kläder jag har på kroppen åker jag och Balder ner till sthlm där faster plockar upp oss och kör oss till västerås. När vi kommer fram är Balder så dålig att han inte längre kan gå, han har blivit förlamad i bakdelen! Veterinären kollar och klämmer och konstaterar att det nog är diskbråck, jag frågar hur stora chanser Balder har att klara en operation och hur stor chansen för tillfrisknad är och veterinären säger att chansen och oddsen är stora. Så på natten den 12 opereras min älskade pojke!
Det var en torsdag!
Under helgen sover jag hos Cathrine och på lördagen åker vi fram och tillbaka till sundsvall för att hämta kläder till mig och hämtar lille Vidar.

På måndag ringer dom från strömsholm och säger att Balder gör sådana framsteg att han nu får åka hem :)

Ni skulle ha sett hur glad han var att se mig, svansen gick i ett och jag tror han tvättade hela mitt ansikte på 2 sekunder, det var en riktig hundpuss jag fick :)

Han har nu blivit rakada på ryggen och har ett stort sår.



Nu blir det en tid full med mediciner, rehabilitering och träning!

Han får inte i början gå för mycket och inte på halt eller hårt underlag, så hemma hos faster är hela vardagsrums golvet mattprytt och av min andra faster lånar vi en vagn som Balder får åka i när vi ska ut, för han kan ju inte gå i porten eller på asfalten!



Balder i sin vagn, där han sitter stolt. Han tyckte det var riktigt skoj att åka vagn :) Tur det för han fick åka vagn i ca 3 veckor!

Vi valde att stanna hos min faster för rehabiliteringen, för Balder var tvungen att simträna och närmsta simträningen hemma var 10 mil enkelresa bort!

Så nu började simträningen och kollarna i arninge! Måste säga att dom var riktigt trevliga och duktiga i arninge!



Allt gick bra tyckte vi men han fick som en jätte stor puckel på ryggen som inte verkade så bra!
Men veterinären sa att det kunde bli så vid en så stor operation, ett par dagar gick men varken faster eller jag tyckte det såg så bra ut! Så upptäckte faster en blåsa på ryggen, såg lite ut som en vatten blåsa! Hon talar om det för mig när jag kommer in och jag tänker att vi rör inte den utan visar den för veterinären när vi ska dit dagen efter! Men jag hinner bara lyfta upp Balder i hans vagn för att gå ut när blåsan spricker och ut sprutar det var! Jag har aldrig sett så mycket var i hela mitt liv, riktigt otäckt! Vi ringer veterinären och åker in på en gång!
Han blir sövd och tömd på var, dom vill inte sätta en drenage just för att det var vid ryggraden så väl hemma igen fick vi klämma och försöka tömma för hand, han fick även medicin. Det gick bra och efter helgen kunde vi pusta ut, medicinen hade verkat och varet verkade inte komma tillbaks! Han blev nu som en ny hund, han svarade bättre på simningen och rörde sig mycket finare! Han gör framsteg! Även sjukgymnasten säger att han är duktig och gör framsteg, Min fina lilla pojke. Han var så duktig!



Vi är nere hos faster i lite mer än 3 veckor innan vi kan åka hem! Men rehabiliteringen fortsätter så innan vi åker hem köper vi en pool på barnens hus, nu ska det simmas :)





Han är så duktig, vi åker ner till sthlm igen den 30 juni för en koll hos sjukgymnasten och han gör framsteg tycker hon! Han får lite mer träning som han ska göra som förutom ha tyngder på bakbenen lite då och då under dagen ska han nu träna balansen på en pilatesboll, så han ska bli cirkushund :)
Under all denna tid har han också massage i form av en novafon och även så masserar Robban han med händerna för att som sjukgymnasten sa få lite större kostym!
Sommaren går och han bli bättre och bättre. Han får ju aldrig mer springa efter bollar eller pinnar för sjukgymnasten sa att 9 av 10 hundar som får dickbråck får det av boll/pinn kastning. Det är inte farligt att dom springer efter bollar men när dom bromsar in blir det tryck över ryggen!
Så nu blir det till att vara påhittig, för ni alla som känner Balder vet att han älskar att jaga bollar!

Som sagt så gjorde Balder ett enormt jobb och gjorde fina framsteg. Han började bli våran busiga, fina Balder igen!

Mamma och "pappa" Var här på en snabbvisit den 13 augusti det var riktigt kul och hundarna var så glada att träffa dom! Ja och vi med så klart! På kvällen var jag uppe på övervåningen och Robban stog i köket när Balder får för sig att jaga katterna, vi ser inte vad som händer men troligtvis så tvärstannar han innan trappen för han vet att han inte får gå i trappen för ryggen eller så får han en korg på sig som nån av katterna välter ner, men han skriker till iallafall och kommer in i köket, jag går ju ner och jag och Robban kollar honom och han verkar lite ledsen, timmarna går och han verkar trött och lite hängig.
På morgonen den 14 kliver vi upp vid halv 7 för att vinka av mamma och Stefan!
Sen går vi upp för att hämta hundarna så dom får gå ut, då märker vi att Balder har svårt att gå och verkar ha ont. Vi förstår vad som troligtvis har hänt, det jävla diskbråcket är tillbaks!
Det är söndag och våran veterinär har stängt men vid 9 får vi tag i en veterinär i sundsvall.
Vi åker ner så fort vi kan!